Det ska väl inte ses som förvånande, ändå, att ens sätt att se på världen, vad vi lägger märke till och tänker på i vardagen, påverkas av vad vi är upptagna med i andra sammanhang. Såsom hur ett projekt om tillgänglighetsskillnader gör dessa mer påtagligt närvarande i andra sammanhang. I år kom en sådan påminnelse med snön. Jämförelsevis kom den—där jag bor—snabbt, relativt mycket, och låg sedan kvar som snö i några veckor innan den snabbt smälte bort. På många sätt ett förhållandevis trevligt inslag i en covid-grå vardag där det positiva med en ”vit vinter” fick genomslag, medan de mindre trevliga följderna såsom veckor eller månader av gegga, slask och sakta smältande ispölar hittills varit kortvariga. Kvarvarande och ibland påfylld blötsnö som ömsom blöter ned, ömsom skapar ishalka. Vare sig jag ser det ur mitt perspektiv som gående, cyklist, eller på löprunda så har det varit relativt lätthanterligt.
Continue reading ”En föränderlig miljö…”