Det finns såklart redan ett antal olika verktyg för att förstå tillgänglighet. En del av dem hanterar liknande frågor som de som vi arbetar med, eller som ligger till grund för del av den utmaning vi arbetar med. Några av dem är öppet tillgängliga, och kan användas som stöd både i planering och för den som behöver eller vill veta. I det här inlägget tänkte jag, utöver att dela några av dessa med intresserade läsare, också beskriva något mer utförligt hur de använder data, vilken data de bygger sin information på, och därmed vilken information de kan ge – och också på så sätt ytterligare förtydliga vad vårt projekt syftar till att bidra med som skiljer det från befintliga verktyg, liksom specifika och delade utmaningar.
Till exempel Tillgänglighetsdatabasen utvecklad av Västra Götalandsregionen, som också har en portal där över 9000 platser finns registrerade, med beskrivning av hur tillgängligheten till dem ser ut på en väldigt detaljerad nivå – oftast från närmaste kollektivtrafikhållplats.1 Beskrivningarna är högst detaljerade och hjälpsamma, men är i huvudsak i text och rör sig relativt lokalt jämfört med våra frågeställningar, i det att den relaterar till närmaste kollektivtrafik (eller annat) alternativ.
Andra tar mer formen av kart- och vägvisningsapplikationer, såsom openrouteservice eller wheelmap.org.2 Dessa är till för att hjälpa personer att planera sin färdväg på samma sätt som kartapplikationer i smarta telefoner och liknande, men är utvecklade på öppen kartinformation och som öppet interface, till skillnad från de stora kartapplikationerna som följer med förinstallerade i våra telefoner. Det är viktiga insatser för att hjälpa personer med olika förutsättningar att navigera i en värld där det inte är lika tillgängligt för alla överallt. Här kommer vi använda oss av openrouteservice för att visa några av de utmaningar vi arbetar med konkret i Uppsala, men också för att lyfta viktiga verktyg som finns redan. Valet av openrouteservice beror framförallt på att det lämpar sig bättre för just det syftet, och att den verkar ha bättre funktionalitet för Sverige och Uppsala. Både openrouteservice och wheelmap.org grundar sig i huvudsak på den öppet tillgängliga och öppet konstruerade vägnätsdatabasen OpenStreetMap.3 De kan alltså förbättras kontinuerligt genom att vi alla deltar i att uppdatera och förbättra informationen i den databasen.
Det är viktiga insatser för att hjälpa personer med olika förutsättningar att navigera i en värld där det inte är lika tillgängligt för alla överallt.
I openrouteservice går det att göra ett antal olika val för att förstå den rekommenderade eller kortast möjliga vägen mellan två punkter baserat på ett antal val. Dessa val kan vara färdsätt – här finns färdiga profiler för bil, buss, tyngre fordon, olika cykeltyper, och – enbart i europa – rullstol. Efter att färdsättet är valt kan dessutom ytterligare val göras, såsom om trappor utgör hinder, om färjor är okej, och så vidare. Utöver föreslagen väg så finns också information om höjdskillnader längs vägen, och gatumaterial i en informativ graf.
Låt oss börja med att se hur openrouteservice fungerar genom att använda oss av en illustrativ rutt mellan två platser. Här kan vi till exempel se hur det ser ut för den som vill röra sig från Celsiusskolan eller Almtunaskolan till Observatorieparken. För den som kan gå längs alla gator och vägar som är ämnade att gå utmed är det en sträcka om 2,8 kilometer som ser ut såhär.
Som kan ses på bilden är det en sträcka som är ganska direkt, och i princip bara ges lite omväg av att hitta en bra väg förbi järnvägen. Om vi som tillägg till detta kryssar i den ruta som finns för ”Avoid road types” och ”Steps” – det vill säga, undvik trappor – så blir förändringen nästan obefintlig i fråga om avstånd, men rutten förbi järnvägen blir något annorlunda. I övrigt är det i stort sett samma. De visar helt enkelt att den järnvägspassage som först föreslogs på något sätt kräver att man passerar trappsteg.
Om vi istället väljer rullstol som färdsätt blir bilden dock annorlunda. Till att börja med blir sträckan betydligt längre – nu 3,5 kilometer eller 700 meter längre – den rör sig också längs i princip helt andra vägar hela vägen fram till järnvägen, för att sedan följa en mer likadan sträckning väster om järnvägen. Det är också tydligt hur sträckningen vid ett par tillfällen ter sig som omväg. Där den rekommenderade sträckan rör sig bort från målet för att hitta en lämplig koppling förbi någon otillgänglig del av vägen. Största delen av vägen rör sig också längs andra gator och vägar än för de andra alternativen. I princip är det bara efter att man kommit förbi Domkyrkan som vägarna sammanfaller.
En kortare väg som kanske rör fler besökare till centrala Uppsala är mellan centralstationen och Botaniska trädgården. Här sätter vi startpunkten till utanför centralstationen – vi undviker alltså eventuella utmaningar i att ta sig mellan tåg och platsen framför centralstationen – och målpunkten inuti Botaniska trädgården. För de som kan följa alla gångvägar en sträcka på 1,3 kilometer. Motsvarande sträcka för den som rör sig i rullstol är 1,4 kilometer. Alltså hundra meter längre, vilket är nära tio procent förlängning av sträckan. Men det är också en väg som till mer än hälften leder längs helt andra gator och stråk. Förutom att det är en längre väg, är det alltså dessutom en annan väg. Det blir så att säga två skillnader som uppstår, och upplevelsen av vägen mellan stationen och parken blir helt olika även för den som betraktar avståndsskillnaden som marginell.
Men, det finns ytterligare en utmaning som vi jobbar med, och som är en utmaning för såväl openrouteservice som för oss. Det är frågan om de rutter som läggs ut i den digitala tjänsten motsvarar vad som är verkligen möjligt eller rimligt. Det vill säga datakvaliteten. Det sägs ibland förenklat att vi har så mycket data och att utmaningen är att hitta bra sätt att använda och analysera den. Den mängd data vi upplever finnas både professionellt och i vardagen kan också få det att verka så, vare sig det är i olika kart-appar i en smartphone eller i GIS-underlag, ”digitala tvillingar”, ritningar, statistik från SCB, eller andra digitala databaser. Uppsala är också en kommun som i vår erfarenhet har jämförelsevis bra och omfattande data.
Openrouteservice använder som sagt OpenStreetMap, som i princip motsvarar Uppsala kommuns data, eftersom större delen av informationen i OpenStreetMap i Sverige kommer från Nationella Vägnätsdatabasen, som uppdateras av våra kommuner, liksom att kommuner själva ibland uppdaterar direkt till OpenStreetMap. Det finns skillnader som kan bero på olika orsaker som jag i nuläget inte kommer gå in på, men ingen av datakällorna (OpenStreetMap, NVDB, kommunens data) är självklart alltid bäst. Gatumaterialen i samtliga dessa följer en förbestämd nyckel med olika grad av precision, som kan hittas på den här webbsidan. Det finns där också olika nivåer i information. Något kan vara registrerat som ”unpaved” (det vill säga ”obelagt”), utan att specificera om det är grus, jord, gräs, eller någon annan av de undertyper som finns, eller som till exempel ”grass_paver”, som är en belägning av ihåliga stenar som gräs kan växa igenom. Beroende på fråga kan då ”unpaved” räcka som information, eller vara ganska obehjälpligt. Sådan data finns för många gator i Uppsala.
Samtidigt ska man komma ihåg att data inte bara finns, utan skapas. Varje bit information är samlad av någon, inlagd av någon, på ett sätt som motsvarar ett system.
Samtidigt måste man komma ihåg att data inte bara finns, utan skapas. Varje bit information är samlad av någon, inlagd av någon, på ett sätt som motsvarar ett system. Eftersom samhällets resurser inte är oändliga, görs en mängd olika val av vad som bör registreras, liksom med vilken noggrannhet och hur ofta det ska uppdateras, och liknande. Det beror också på vilka frågor som har ställts i olika sammanhang, som leder till att viss data börjar eller slutar samlas in. Hur ser det då ut mer konkret i Uppsala?
Uppsala kommun har som sagt jämförelsevis både mycket och bra data och medvetet arbete med geografisk information som planeringsunderlag. Med det sagt kommer jag använda ett exempel som påvisar utmaningen, självklart selektivt valt för att få fram poängen. En faktor som vi talat om tidigare som påverkar tillgängligheten är olika typer av gatubeläggningar, inklusive gatsten. Om vi zoomar in GIS-underlaget som kommunen har – som är i princip detsamma som i OpenStreetMap, eftersom kommunen ofta uppdaterar OpenStreetMap med kommunens kartor – runt Uppsala Domkyrka, med gatstenslagret tänt i orange, så ser det ut som i figuren nedan.
Men om vi tittar på en av de gator som då skulle vara tillgängliga för personer som undviker gatsten, den som löper längs med Domkyrkan på södra sidan, så kan vi se att den ser ut som på bilden nedan (bildspelet växlar mellan foto och kartan med vägen markerad i rött och pil som pekar ut var det är).4
Inte ens i så centrala lägen som runt Domkyrkan är lagret om gatumaterial alltså fullständigt. Det här är helt förståeligt, eftersom det tar tid (och därmed kostar) att lägga in liknande lager, och kommunen uppdaterar kontinuerligt vartefter projekt genomförs så lagret blir kontinuerligt bättre. Men för en service som openrouteservice, eller för vårt projekt, leder det till stora utmaningar. Omvänt är det också detta som vi tillsammans med kommunen, Funktionsrätt Uppsala län och Funktionsrätt Uppsala kommun jobbar med. Utifrån ett tillgänglighetsperspektiv, hur ser tillgänglig data ut? På vilket sätt kan den förbättras, och var bör prioriteringar läggas? Vilka faktorer blir extra viktiga att få in när dessa perspektiv analyseras? Kan det finnas en metod och process för hur det kan göras, som kvalitetssäkrar analyser?
Vi gör också två typer av närmare studier, en av utvalda områden, och en genom en enkät i samarbete med Funktionsrätt Uppsala kommun…
Av det skälet läggs mycket tid i projektet på att studera och diskutera olika underlag, för att dels förstå hur läget ser ut, och dels välja ut underlag där vi kan göra rimligt pålitliga analyser. Vi gör också två typer av närmare studier, en av utvalda områden, och en genom en enkät i samarbete med Funktionsrätt Uppsala kommun, för att förstå möjliga utmaningar inom områden vi kan göra lite närmare studier och korrigeringar i, liksom för att förstå upplevda hinder, som sedan kan utvecklas till faktorer eller kriterier för ökad eller åtskild tillgänglighet. Utöver det, bör detta visa att det är viktigt att vi å ena sidan inte springer för snabbt med digitala planeringsmodeller med antaganden om att all information som behövs redan finns digitaliserad, och å andra sidan hur viktigt det är vilka frågor och perspektiv som genomsyrar hela verksamheten kring digitalisering av geografisk data. Det är inte så att det enbart är kommunens ”fel” om något saknas, eller att det är ekonomiskt rimligt att kräva att ”allt” ska digitaliseras. Men det blir därmed inte heller rimligt att agera som om det redan var gjort. I fallet openrouteservice, som på många sätt är ett fantastiskt verktyg, kan det leda till att några leds till rutter de inte kan ta sig fram på, och hamna i återvändsgränder eller andra olyckliga situationer.
- Tillgänglighetsdatabasen beskriver sig som ”… den enda databas i Sverige som erbjuder information till invånare och besökare om fysisk tillgänglighet i vardagen. Det handlar om allt från fiskeplats, slott och hotell till vårdcentral och bibliotek.” Och har utvecklats från en satsning i början av 2000-talet: ”TD är ursprungligen framtagen 2005 av Västra Götalandsregionen, Västsvenska Turistrådet, den samlade funktionshindersrörelsen i Västsverige i samverkan med företag och kommuner i Västra Götaland. Arvsfonden har genom sitt ekonomiska stöd möjliggjort TD:s utveckling. I detta arbete har såväl regionala som nationella funktionshindersorganisationer deltagit.” Se https://www.t-d.se/om-td/.
- Openrouteservice beskriver sig som ”Openrouteservice is being developed and provided by Heidelberg Institute for Geoinformation Technology (HeiGIT) and offers Routing services by using user-generated, collaboratively collected free geographic data from OpenStreetMap.” Ytterligare information finns via openrouteservice.org. Wheelmap beskriver sig som ”.. a map for finding wheelchair accessible places. The map works similar to Wikipedia: Anyone can contribute and mark public places around the world according to their wheelchair accessibility” och drivs av ”… the nonprofit organization SOZIALHELDEN e.V. The organization strives to make people aware of problems in society and to motivate them to change their way of thinking. SOZIALHELDEN has been pursuing this mission since 2004.” Se mer information via https://news.wheelmap.org/en/about-wheelmap/.
- OpenStreetMap grundar sig på ”crowdsourcing”, det vill säga att användare bidrar med data, och allt som läggs in blir del i databasen. ”OpenStreetMap is open data: you are free to use it for any purpose as long as you credit OpenStreetMap and its contributors. If you alter or build upon the data in certain ways, you may distribute the result only under the same licence.” OpenStreetMap the OpenStreetMap Foundation.
- Gatuvyn är från google maps. Direktlänk till gatuvyn via maps: https://goo.gl/maps/7ZrgutZ2fffpLjoK8.